Canon 5D Mark II - Canon 70 - 200 - S 32s - B 32 - ISO 100
Ja, kära ni - jag har svårt för hösten och vad som kommer efter den, ingen hemlighet alls :) Mörkret är det värsta. Jag inbillar mig allt för oftast att jag kan inte komma från detta land, jag måste flytta, jag står inte ut. Jag börjar redan på sommaren att fasa för höst och vinter. Börjar t.o.m leta bostäder i utlandet m.m Jag fixar inte mörkret för tusan!! Åååh, vad jag önskar att jag kunde vara en av er andra som utropar er kärlek för höst och vinter. När jag läser hos er så försöker jag lära mig utav er. Jag säger till mig själv på skarpen, att nu tar du dig samman Tammy och gillar det här, du måste hitta det dom hittat, de som älskar honom.
Och det märkliga är att den konstnärliga delen av mig, älskar honom. Jag utmanas, jag leker med honom..., jag förtrollas av skönheten som är så förgänglig. Men, den andra delen av mig, den där som jag tror är den som styr mig mest - den känsliga delen, den mår dåligt. Den saknar, den gör allt för att förtränga höst och vinter. Vad är det i ärlighetens namn som är så bra med höst och vinter? Hjälp mig, lär mig, jag är er elev :) Jag vill känna som ni gör!! För mig är höst, mörker, fukt, vemod, sorg och smärta och ändå känner jag kärlek för honom. Jag måste vara knäpp :)
Canon 5D Mark II - Canon 70 - 200 - S 4s - B 32 - ISO 100
Nä, nog med gnäll :) Han är kul att måla av iaf, även om jag dränker honom i ljuset!
Canon 5D Mark II - Canon 70 - 200 - S 2,59s - B 32 - ISO 100
Som sagt var, han är roligt att leka med och här under har jag lekt lite med två olika saker från exakt samma ställe, jag flytta mig lite på ena bilden - men annars är det samma väg.. I första bilden har jag lekt med långa slutartider, fick ta min jacka till hjälp för att det räckte inte med de gråfilter jag använde för att få den effekt jag var ute efter så hjälpte min jacka till för att mörka ner lite mer, det kan man inte tro va? Inte när man ser ljuset. Jag har även rört kameran för att få effekten av målning. På bilden under har jag gjort som i första, men har även zoomat ut lite.
Canon 5D Mark II - Canon 70 - 200 - S 3,22s - B 32 - ISO 100
Canon 5D Mark II - Canon 70 - 200 - S 3,22s - B 32 - ISO 100
Frågan är om det inte är lättast att fånga Herr Höst när solen lyser med sin frånvaro? Då kommer färgerna bättre fram och man slipper de starka kontrasterna. Här under två bilder från min favoritväg. Förra året blev dom dock bättre då det inte hade regnat så mycket, då blir färgerna finare.
Canon 5D Mark II - Canon 70 -200 - S 1/90 - B 5,6 - ISO 200
Canon 5D Mark II - Canon 70 -200 - S 1/60 - B 4 - ISO 200
När jag gick där på dessa vackra stigar drogs mina ögon hela tiden åt alla dessa små insekter som kämpa med att försöka hitta något att äta innan vintern kommer. Så till slut slet jag upp mitt nya favoritobjektiv, en tysk från 50-talet som jag ropade in på auktion på Ebay och riktade den mot det jag såg... Men, något obehagligt hände...., något fasansfullt rent ut sagt :))) Medan jag stod där och försökte fånga det jag såg landade en insekt på mtt ben...., jag tittade lite sådär snabbt och viftade bort det...., men drabbades av en obehaglig känsla...., något i mitt undermedvetna ville säga något, men vad?? Jag kan smyga efter vildsvin, jag springer runt i skogen när det är mörkt, jag har en hund som är rabiat :) vad jag vill säga är att jag räds inte djur, jag älskar dom. Det enda jag kan bli rädd för i skogen är faktiskt människor..., och fästingar ;)
Men nu kände jag obehag.....vad är fel fråga jag mig själv?? Jag slog bort tanken och fortsatte fota, och när jag tog bort kameran från ansiktet, ja, den sitter ibland nästan fastklistrad känns det som - så ser jag hur en liten insekt kommer flygandes emot mig..., solen lyser igenom dens vingar och jag kan inte sluta titta...., så vackert... När den är 20 cm ifrån mitt ansikte, ser jag vad det är - mitt undermedvetna skriker - FARA!!!! SPRING!!! Och jag hinner se det där lilla elaka ansiktet på insekten, det där som liknar en liten vampyr nästan.... EN ÄLGLUS!!!! Och det är då jag inser vad de var som kröp på mitt ben stunden innan och jag grips av fullkomlig panik där i skogen :))) Jag springer allt vad jag kan, jag skriker, jag slår på mig själv som om jag vore överfallen av tusentals älglusar och jag är fullständigt i panik nu :)
Under alla mina år, har jag aldrig sett en älglus, jag har bara hört talas om dom och det räcker... Väl framme vid min bil, drar jag kläderna av mig snabbt, kollar snabbt om jag har några på mig? Vill ju inte ha in dom i min bil heller och åka runt med dom :) Ringer sen upp min kära vän Jonny som bor i Värmland, denna vän som många ggr berättat om älglus för mig. Jag skriker i telefonen - Vaffffffff.......n, har vi älglus i Skåne?? Vet du något om det? Och så berättar jag för honom om min upplevelse och vad gör han? Jo, han sätter igång och drar den ena skräckhistorien efter den andra och avslutar med att - oj oj oj Tammy, nu har du massor av sådana i ditt långa hår och det värsta är att du kommer inte få bort dom i duschen utan dom kommer jäklas med dig i flera dar... :)
Krypa fram på din kudde om natten för att snabbt springa in i ditt hår igen o.s.v.. Jag skrek i luren, jag skulle kunnat slå ihjäl min vän nu :))) Men greps av än värre panik och fick stanna mitt på motorvägen och slita av mig byxorna då jag var hundra på att det var en i min byxa, vilket där inte var ;) När jag kom hem kamma jag mig med en finfin kam, jag duscha fem ggr - jag kamma håret hela kvällen, och nej - jag hitta aldrig några :) men mitt psyke jäklades i flera dar kan jag berätta. Ja, sånt här kommer Herr Höst med, det kunde jag tänka mig :)
Canon 5D Mark II - Meyer Görlitz 100 - S 1/1025 - B 1,76 - ISO 100
Gott folk, nu har jag babblat tillräckligt för den här gången :) Ber om ursäkt att det tog lite tid mellan inläggen, men jag råkade ut för en olycka i slutet av sommaren och försöker komma igen med allt va det innebär att kunna stå på benen ordentligt - och det kräver en del av min tid :) Nu kan vi väl återgå till sommarinlägg igen va? ;) Var rädda om er!!
/Tammy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar