Dom seglar graciöst ovanför mig där jag går längs stranden, och återigen fascineras jag över hur ofantligt vackra de är. Jag sätter mig ner och bara njuter av deras närvaro. Vågorna rullar sakta in mot strandkanten och kluckar sådär rogivande att jag blir alldeles lugn av ljudet. Som om man vaggas till sömns. Så långt tillbaks jag kan missas har ljudet av havet fått mig lugn, och det är livsfarligt för mig att sätta mig där, för jag vet hur lätt jag somnar :) Jag rättare till mig i sanden, jag måste bara få vila där en stund. Bara blunda några sekunder, inte mer..., bara känna havet, doften, ljuden av de vackra....
Jag känner hur jag svävar längre och längre bort....., jag hör vingslag ovanför mig. Jag hör hur de skriar, jag hör hur vågorna kluckar mot strandkanten och jag får inte somna, för guds skull, somna nu inte - bara vila en stund.... ~ Plötsligt är jag en av dom....! Ååååh som jag kan flyga... :) Jag tittar på mina vingar och jag känner mig så vacker, så graciös och jag flyger snabbare och snabbare, jag vill visa de andra fåglarna hur snabb jag är. Att jag kan göra samma konster som de kan. Jag flyger snabbt ner mot havsytan, bara för att nudda ytan med mina fötter, för att smaka på havet med min näbb, för att göra en looping i luften, där mitt framför dom, så att dom kan se att jag är en riktig fågel precis som dom. Jag testar min röst, kan jag skria som de kan? Jajamensan, det kan jag och skrattar - jag är så lycklig just då. En havstrut flyger ikapp mig och säger till mig att lugna ner mig, att jag ska tänka på att ha ork att skaffa mat också. Jag tackar för omtanken med ett skri och så börjar jag skratta igen. Jag är rent lyrisk av lycka. Om och om igen flyger jag längs havets yta och jag kan inte sluta, jag vill inte sluta. Jag vill bara få känna på havet.
Lika fort som jag försvann in i drömmarnas värld, lika snabbt verkar jag komma tillbaks. Ett sting av sorg kommer över mig, jag ville så gärna få fortsätta i den drömmen. Men jag känner hur ett leende vaknar inom mig, vilken lycka jag fick känna där hos dom. Om så bara i en dröm. Men det är en dröm jag ska bära med mig i mitt hjärta.
Ja, fy bubblan - ser ni någon som sover på stranden, så är det kanske jag :) jag har en förmåga att sova som bäst där. Våren kom minst sagt, och med den vakna allt känns det som. Ja, förutom jag då som mest ligger och sover på stranden ;) Men ni andra som inte somnar hur och var som helst, jag hoppas ni får en helt fantastisk vår, just precis så som ni önskar den.
Bilderna här ovan har jag tagit med en Canon 5D Mark II + Canon 70-200 och använt mig av långa slutartider.
/Tammy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar